Tisdag 2 april -13. Ett anfall i Timbuktu …

”It started after a suicide car bombing.”

Så typiskt! Men nu var det inte i Afghanistan. Eller i Irak. Eller i … Nu var det i Mali. I Timbuktu, som ju rensats från islamistiska krigare. Frankrike sägs ha drivit ut dem därifrån. Alla städerna i norra Mali har enligt uppgift befriats. Bara de otillgängliga bergen  längst i norr är kvar. Fickor där av motstånd.

Strider utkämpades i alla fall häromdagen i Timbuktu. Jag läser om det i International Herald Tribune.

Självmordsattacken var avsedd att distrahera fransmännen. I dess skugga infiltrerade en grupp jihadister staden.

Så där kommer det väl att hålla på.

USA, Nato, Sverige lämnar nu Afghanistan. Kriget som började med amerikanska flyganfall hösten 2001 kan dock inte sägas vara vunnet.

Jag vill inte se ett mönster i detta. Lik förbannat träder det fram. Överallt där man gripit in ”med kraft” (bombningar främst) har terrorn valt sin väg och ”vunnit”. Terrorn är kvar i Afghanistan när ”vi” lämnar. och den har spritt sig till Pakistan, bland annat som ett svar på USA-Natos drönar-bombningar i Waziristan. I Irak som befriades från Saddam Hussein sker nu nästan dagligen attentat av olika slag. Sunni bekämpar Shia. Och så vidare. Somalia. Det officiella kriget ersätts av det inofficiella. USA och Frankrike (Nato) har nu drönarbaser i hela raden av länder på den afrikanska kontinenten.