Söndag 24 juli -16. EU:s förlamande hand.

Rolf Gustavsson skriver i Svenska Dagbladet. Han har en kolumn där. Idag skriver han:

”Det nya Europas vardag är ständiga stresstest. På fredag kommer ännu en prövning. Då släpper den Europeiska Centralbanken listan över fallfärdiga banker. De mest akuta fallen ligger i Italien. (…) Den italienska bankkrisen är numera ett europeiskt problem och dess politiska förvecklingar inbegriper inte bara den italienska regeringen. Även andra europeiska regeringar berörs.”

Javisst!

Finanspakten råder. Det betyder att länderna inom euro-området plus Sverige inte får ha mer än en halv procents budgetunderskott. Dvs man får inte ta upp stora lån och sätta igång viktiga arbeten och på det sättet få många arbetslösa äntligen i arbete – alltså den politik som på 30-talet förde Sverige ur krisen. Keynesiansk politik, länge en självklarhet i kriser med hög arbetslöshet.

Under Finanspakten får bankerna ett helvete. Och människorna.

Italien har en ungdomsarbetslöshet på 37 procent.

 

 

 

 

 

 

Tisdag 19 juli – 16. Bakom ryggen på svenska folket …

”Allt fler säger

nej till Nato”

Detta var en rubrik i Svenska Dagbladet 7 juli i år. Jag råkade just se det numret igen. Det låg bredvid datorn.

Vad spelar det för roll? Vi är – i praktiken – redan med i Nato.

Värdlandsavtalet som nyss drivits igenom i Riksdagen betyder det.

Liksom våra överenskommelser med de stora Nato-länderna om samarbete.

Nyligen deltog statsminister Stefan Löfven i Natos toppmöte i Warszawa.

Så vad spelar det för roll att Svenska folket säger nej till Nato?

Demokratin fungerar inte alls på denna punkt. Det är mycket allvarligt

att man nonchalerar den så. Där främjas just nu en grundläggande misstro.

Vad tänker unga människor om detta? Det kan ju inte stämma med vad de får lära sig i skolan om demokrati.

Så – är samhället bara ljug? Farligt många unga människor är nu utanför samhällets omsorg. Det lögnaktiga samhället kan leda till en farlig utveckling.

Om man inte kan ta politikerna, de valda i demokratin, på allvar.

Och om så många unga tycker de saknar hållbar framtid.