Söndag 30 nov. -14. Advent och förhoppningar

Redan första advent. Stjärnor i fönstren. Ljusgårdar. Vad har vi att hoppas på. En ny tänkande, optimistisk generation, som har förstått ”allt”.

Allt som måste till!

Det ljusnar över horisonten.

Allt som måste göras.

Det ger arbete.

Omställlningen till förnybar energi. Man vet hur det ska gå till.

???????????

Jo, men det vet man.

Torsdag 27 nov. -14. Vår roll i ett misslyckat krig. Fortsätta?

Vi – Sverige – har gått med USA i Afghanistan.
Vad innebar – innebär – det?
Målet var ett enda,
betonar en grupp skribenter i Svenska Dagbladet
– Maj Britt Theorin och Anders Ferm bland andra:
”Bekämpa dem som USA definierat som terrorister.”

”Det är skälet till att USA och Nato
låter krigsherrarna vara i fred, knarkhandeln blomstra,
korruptionen frodas och kvinnoförtrycket fortsätta.”

Sverige då. Varför är vi där. Sverige …
”som var alliansfritt och inte förpliktigat
att stödja USA?”

”Svaret har getts, inte av de ansvariga politikerna
utan av strateger vid Försvarshögskolan som professor
Gunnar Åselius och Robert Egnell, vilka förklarat
att vi är i Afghanistan för att kvalificera Sverige
som en militär partner till USA och Nato i framtida
militära operationer utomlands.”

Varför skriver Maj Britt Theorin med flera detta?
Svaret:

”Nu är vi vid vägs ände och efter 13 års misslyckat krig
vill regeringen ändå att Sverige ställer upp
i en ny Nato-insats i Afghanistan.
Denna gång dessutom utan ett FN-mandat som fikonlöv.”

Söndag 23 nov. -14. EU:s kris och Frankrike …

”Frankrike lämnar kanske EU före Storbritannien?”

Detta är en fråga som man kan hitta i Svenska Dagbladet idag,

i en kolumn av Rolf Gustafsson.

Så långt tror denne bedömare att det gått.

Kanske.

Frankrike krisar på grund av EURO-krisen.

Grekland går på knäna, Spanien går på knäna, Italien har det ganska dåligt ställt.

Dessa länder är infogade i ett och samma system. Och har av krisen tvingats

in i en tuff  sparpolitik som gör det ekonomiska läget ännu sämre.

Frankrikes export lider oerhört av grannländernas tvång till återhållsamhet.

EU:s ”finanspakt” kräver en återhållsamhet som innebär handlingsförlamning.

Samtidigt krävs mycket stora insatser för att hejda allvarliga skeenden

till följd av klimatförändringen.

Onsdag 19 nov. -14. Morden i synagogan. Och Netanyahus hämnd.

I gryningen igår stormade två beväpnade män med pistol och yxa in i en synagoga i västra Jerusalem och ”dödade minst fyra israeliska rabbiner mitt under morgonbönen.”

Detta enligt Svenska Dagbladet i dag.

Hela västvärlden har reagerat på detta. Med berättigad avsky.

Och vad gör då Israels premiärminister, Benjamin Netanyahu?

Han säger i Israels TV: ”Jag har beordrat att husen som tillhör de palestinier som genomförde massakern ska rivas.”

Därmed görs staten Israel ännu en otjänst. Förtroendet för Israel som en rättsstat får en allvarlig törn. Hämnd godkänns som ett slags rättsligt förfarande. De skyldigas anhöriga drabbas.

Och i bakgrunden finns bosättningarna. Ständigt nya ”olagliga” israeliska bosättningar på palestinsk mark.

_______________________

Torsdag 20 november.

Idag kommenterar Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladets politiska chefredaktör, dådet i Jerusalem.

I hennes indignerade artikel sägs ingenting om premiärminister Netanyahus hämnd.

Var kommer denna orättfärdiga partiskhet ifrån?

 

Måndag 17 nov. -14. EU – rakbladsvasst mot flyktingar – och framtid …

”Skärtråden med de rakbladsliknande taggarna ser vi först när vi kommer närmare. Den har rullats ut mellan det tre meter höga stängslet, värmekamerorna och videoövervakningen som markerar gränsen mellan EU-landet Bulgarien och Turkiet, mellan´Fästning Europa`och en värld fylld av fattigdom, svältande barn, väpnade konflikter och IS brutala härjningar i både Irak och Syrien.”

Svenska Dagbladet 5 november. Tomas Lundins och Malin Hoelstads reportage handlade främst om en 18-årig afghansk pojke som försökt ta sig till Västeuropa men som fastnat i Bulgarien på grund av det mycket effektiva stängslet.

Som dock inte är unikt.

Det finns liknande stängsel – just av rakbladskaraktär – vid ingångarna från Marocko till Spanien, alltså vid de spanska enklaverna Ceuta och Melilla, dit många afrikaner söker sig för att  komma till Europeiska Unionens kärnländer via EU-landet Spanien.

”Mänskliga rättigheter är EU:s adelsmärke”, har det hetat. Vi är med i EU. När flyktingen möter stängslet är det oss hon eller han möter.

Dock: EU är förlamat av EMU, den monetära unionen, där alla staterna efter misslyckandet bundits upp av Finanspakten och måste följa dess åtstramningspolitik. Finanspakten går emot alla keynesianska regler och förbjuder – mitt i det tvingande behovet av att satsa stort på förnybar energi – allt  omfattande framsynt satsande. Överträdelse straffas med böter.

Detta spelar stor roll för flyktingpolitiken. Genom Finanspakten och annan förlamningspolitik skapar EU lidande och motsättningar.

När man i stället genom djärva satsningar på främst solenergi skulle kunna göra Afrikas och Europas ungdomar till en tillgång. Här finns enorma möjligheter sedan man genom olika uppfinningar lyckats göra solen till den dubbla energikälla den är. Av solenergi kan man exempelvis göra vätgas  – enda spillet ur avgasröret är lite vatten.

I Johan Rockströms och Anders Wijkmans bok ”Den stora förnekelsen” finns förslaget. Man utnyttjar stora ytor i Afrika och södra Europa. ”De totala kostnaderna kan uppskattas till, lågt räknat, 150-200 miljarder dollar per år, utöver det traditionella biståndet. Det kan framstå som mycket pengar, men det är en billig försäkring i förhållande till riskerna. Beloppet motsvarar inte mer än några få procent av de skattemedel som satsades på att rädda banker och få fart på efterfrågan under och efter finanskrisen.”

Förebilden är amerikansk: president Roosewelts The New Deal. Och Marshallhjälpen!

Söndag 2 november 2o14. Björn Lomborg – Åsa Romson

Miljö- och klimatminister Åsa Romson vill satsa 4 miljarder kronor på att ”minska klimatutsläppen inom fattiga länder”.

Detta upprör Björn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center och adjungerad professor vid Copenhagen Business School.

”Enligt WHO:s senaste Global burden of disease study orsakas ungefär 7 miljoner dödsfall årligen av luftföroreningar med en majoritet på grund av inomhusluft som förorenas av att elda kvistar och kodynga inomhus”, påpekar professorn på ledarsidan i Svenska Dagbladet i dag.

Och fortsätter: ”WHO:s färskaste beräkning från 2009 visar att global uppvärmning orsakar 141000 dödsfall per år.”

Alltså skulle Åsa Romson inte satsa så mycket pengar på en kommande fattigdom som på den rådande, tycker professor Lomborg.

Vad Åsa Romson (och Sverige) vill satsa på är undvikandet av en mycket allvarlig världsomfattande katastrof för inte minst en rad fattiga kustländer. Liksom för många länder där stora floder dominerar livsmöjligheterna. I Pakistan och Indien har allvarliga översvämningskatastrofer gång på gång inträffat det senaste decenniet. Att Global Warming skulle ge rikare monsunregn förutsade man redan på 70-talet.

Att betrakta insatser mot den pågående förändringen av klimatet som stående i motsatsförhålande till fattigdomsbekämpning är enfaldigt.