Opinion

Måndag 24 sept. -12 Censur

Posted in Uncategorized by kelagerlof on 24 september 2012

När mina memoarer kom ut för ett par år sedan – ”Moralisten och drakarna” – sände jag ett ex till Eva Moberg och fick efter några dagar ett mail från henne. Där stod bland annat: ”Jag blev så glad att få ´Moralisten och drakarna`och har nu läst den med glödande intresse. Jag har ju själv upplevt flera av de skeenden, personer, kriser och skandaler som du skildrar så hederligt, sakligt, helskärpt och insiktsfullt. Boken borde bli obligatorisk i journalistutbildningen. Istället kommer den väl att tigas ihjäl.”

Till stor del blev hon sannspådd. Jag fick några recensioner på nätet och i ett par tre dagstidningar. Tomas Forser skrev I Göteborgs-Posten, mycket lovordande, liksom Per Gahrton i sin nättidning och Tomas Löthman i nättidningen Kulturen. Men alla de stora Bonnierägda tidningarna – Dagens Nyheter, Expressen, Sydsvenska Dagbladet – teg liksom Svenska Dagbladet och nästan all stor och liten landsortspress om en historia som i mycket handlade om just pressen. Även Aftonbladet teg, kanske för att jag skrivit utförligt om försäljningen av tidningen, jag såg skeendet på nära håll.

Boken kom ut i december 2010. Lars Bergquist, tidigare ambassadör i Kina och i Rom, sände i januari Dagens Nyheter en recension men fick den refuserad av kulturredaktören själv med motiveringen att boken utkommit för så längesedan: förra året. Hans mycket lovordande recension kom sedan i Finsk tidskrift.

Ett slags praktisk, inofficiell, censur har varit verksam. Man skulle helst inte läsa min bok.

Och nu kollar jag i Åke Lundqvists nyutkomna bok ”Kultursidan”, fyrahundrasjuttiosju sidor tjock, utgiven av Bonniers förlag. Den handlar om Dagens Nyheters kultursida, från Strindbergs tid fram till våra dagar. Men i den utförliga litteraturförteckningen står min bok med dess utförliga skildring av livet på kulturredaktionen under 70- och 80-tal och ett stycke på 90-talet inte med.

På ett ställe i Lundqvists bok citeras ett privatbrev från per Wästberg. Inför ”en debattartikel av Karl Erik Lagerlöf” uttrycker han sin skepsis: ”det är klart att vi genom sammansättningen av våra medarbetare och inriktningen av en del av våra serier för en debatt som dels uppfattas som `vänstersocialistisk` dels ensidig.”

Har Per Wästberg godkänt denna lättsinniga användning av hans privatkorrespondens? Vänstersocialist var jag aldrig. När jag i Handelstidningen fick ett utbrott och helst ville se arvsrätten avskaffad stödde mig Herbert Tingsten, bland annat genom att betona att arvsrättens avskaffande var ett gammalt liberalt krav.

Jag är vänsterliberal, vände mig ofta på 60- och 70-talen mot det lättsinniga revolutionssnacket. Förhållandena i Sovjet var ju oerhört avskräckande.

I ”Moralisten och drakarna” (sid 176) återger jag en kontrovers jag hade med Jytte Bonnier som beskyllde DN:s kulturredaktion för att ha varit något slags sovjetiska medlöpare. Så långt gick ägarnas förtal mot Lagercrantz och hans medarbetare!

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. tomas forser said, on 24 september 2012 at 17:56

    Mycket viktigt att du lämnar denna kommentar med citat och information om den skandalösa, fega och i vissa fall hämndgiriga behandling, läs tystnad, som du och din värdefulla memoarbok utsatts för. När jag berättar för kolleger skakar de på sina grånade huvuden. De yngre vet snart inte vad och vem DN, GHT, redaktör Lagerlöf och kulturchef var och betydde. Fint citat av Eva Moberg. Jag träffade henne någon gång och hon gjorde ett gott intryck. En kulturskribent med integritet.
    Bästa hälsningar
    Tomas

  2. Gun-Britt Sundström said, on 25 september 2012 at 09:47

    Jag har just läst din bok, som jag nyss upptäckte existensen av och beställde till min filial på Stockholms stadsbibliotek. Hade jag vetat om den när den utkom skulle jag nog ha fått skriva om den i SvD om jag föreslagit det – tvivlar på att det förekom något organiserat ihjältigande just där. (Idag har jag tynande kontakt med SvD och blir antagligen avpolletterad liksom många andra.)
    Jag slog förstås först upp kapitlet där du kommer till DN. Det störde mig att du slarvade med namn, Annika Berg har fått fel efternamn och Solweig Wessman blev inte heller rätt, fast mig kunde du iallafall stava till… Bortsett från detta uppskattade jag läsningen. Men som alltid känner jag sorg över att se hur allt klokt som sägs idag sades lika klokt redan då, utan att någon tycks ha tagit intryck av det. Till exempel din kritik av tillväxtbegreppet i DN 1981 – jag läste i din bok om detta samma dag som Nina Björk omskrevs i samma blad som om hon vore den första som kommit på idén att ifrågasätta ständig tillväxt som samhällets grund.
    Även jag var irriterad på tokvänstern på sin tid, men det är värre att det är den tokiga som i historieskrivningen framstår som den enda, trots att så mycket mer vettigt sades och gjordes inom vänstern som helhet. Till skillnad från dig har jag ju alltid haft mitt hjärta där och hoppats att förändringen skulle komma från arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen, men inget tyder ju precis på det för närvarande.
    Efter att ha läst det som handlar om DN började jag från början – du skriver ju lättläst! – och följde med intresse och uppskattning även din berättelse om barndomen, Uppsala och Göteborg. (Tyckte till exempel om din beskrivning av den dagliga aftonbönen i prästhemmet!)
    Ska läsa Åkes bok så småningom, sen kan jag återkomma. Att han inte har med din bok i litteraturförteckningen är illavarslande! Just nu ägnar jag mig åt Pers dotter Johanna Ekströms uppväxtskildring.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: